Bokens uppstart ska väcka nyfikenhet och visa normaltillstånd

Om din berättelse ska följa en dramaturgisk struktur så börjar första fjärdedelen med något som väcker intresse hos läsaren. Du ska även inkludera, gärna lite under ytan, den underliggande fråga som kommer genomsyra boken. Det är nu du introducerar de viktigaste karaktärerna, miljön och konflikten. Efter ca 20 – 25 % av din roman inträder den första vändpunkten, dvs något händer som fullständigt ändrar förutsättningarna för din huvudkaraktär. Då tar andra fasen vid, där hjälten reagerar.

En berättelse kan jämföras med en ballong, där du blåser och skapar allt mer spänning.

Jag läste någonstans att en berättelse kan jämföras med en ballong. Du börjar blåsa upp den och ganska snart ser den hyfsat rund och fin ut. Ändå kan du fortsätta att blåsa i ännu mer luft, skapa lite spänning. Och sedan blåser du in ännu mer luft igen, så ballongen nästan spricker. Spänningen verkar vara maximal. Då kanske du släpper efter och låter lite luft pysa ut, eftersom du vet att det betyder att du kan göra ballongen ännu större – större än någon över huvud taget trodde var möjligt. I slutet spricker ballongen och åskådarna känner både wow och en sorg att det är över.

Det du gör i första fasen av din berättelse är att visa upp ballongen. Är den röd eller blå? Du fyller den med tillräckligt mycket luft för att formen ska avslöjas; är den rund eller avlång? Det finns en viss spänning i berättelsen men framför allt så anar läsaren potentialen – det finns gott om utrymme för mer spänning. Hur ser vi till att lägga grunden för all spänning som kommer senare, utan att läsaren tappar intresse?

Framgångsrika berättelser följer en viss dramaturgisk kurva. I denna artikel fördjupar jag mig i första fasen, uppstarten, där vår hjälte fortfarande är ovetande om det som komma skall.

Framgångsrika berättelser följer en viss dramaturgisk kurva. I denna artikel fördjupar jag mig i första fasen, uppstarten, där vår hjälte fortfarande är ovetande om det som komma skall.

Några saker som bör ingå i början av din berättelse (första fasen)

Ditt mål som författaren i första fasen är att få läsaren att bry sig om hjälten, protagonisten. Det gör du genom att visa vad hon (jag kommer för enkelhets skull referera till hjälten/protagonisten som ”hon” och läsaren som ”han”) skulle kunna riskera att förlora. Visa vad hon värdesätter, vad hon önskar sig i livet och vilka behov och mål hon har. Eventuellt får läsaren en aning om vilken katastrof eller utmaning som väntar framöver, men vanligtvis är det för tidigt att introducera antagonisten eller de huvudsakliga hindren redan nu. Ge hellre en liten glimt om vad som skulle kunna komma i ett senare skede.

Första fasen omfattar ca 25 % av berättelsen och det är nu du lägger grunden som innebär att läsaren känner empati, möjligtvis även sympati, för protagonisten under resten av historien. Ungefär 25 % in i historien sker något som vänder upp och ner på den normala världen. Efter det finns ingen återvändo. Innan dess vill du att läsaren ska förstå vad som står på spel.

Det är mycket du ska få in i den här fjärdedelen:

Kroken (”the Hook”)

Inledningen är ditt försäljningsargument. Du behöver inkludera något som relativt omgående väcker intresse och gör att läsaren bara måste fortsätta läsa. Detta ”något” är kroken som behöver kastas ut och hala in läsaren. Se till att slänga ut den tidigt, i någon av de första scenerna.

Kroken kan se ut på alla möjliga sätt, den kan vara rolig, spännande, lågmäld, katastrofartad eller något helt annat. Den gemensamma faktorn är … att kroken egentligen är en fråga.

Den här inledande frågan uttalas vanligtvis inte tydligt, utan är snarare en underliggande fråga som läsaren kommer ställa sig själv. Det kan vara en fråga som får sitt svar ganska snart eller långt fram i boken. Om kroken besvaras behöver den ersättas med en ny fråga som får läsaren att fortsätta vända blad, t ex i form av cliffhanger. Kroken kan vara samma som berättelsens grundfråga, men inte nödvändigtvis (se nedan).

Berättelsens grundfråga

Början och slutet på din roman är två halvor som skapar en helhet. I början bör det finnas en frågeställning som får sitt svar på slutet. Det är alltså den frågeställningen som kommer genomsyra hela händelseutvecklingen. Det är vanligtvis en ja/nej-fråga av typen kommer hjälten lära sig sin läxa eller kommer det goda vinna mot det onda, men lite mer specificerat för din egen historia. Som exempel på det sistnämnda kan vi ta Askungen: Kommer den moderlösa flickan lyckas överlista sin styvmor och leva lycklig i alla sina dagar? Detta är inte en fråga du presenterar rakt ut, men läsaren ska förstå att detta är den underliggande frågan, och på slutet ska den få sitt svar.

Introducera hjälten

Historier handlar om människor – eller andra figurer som har känslor. Huvudkaraktärerna bör dyka upp tidigt. Protagonisten/hjälten behöver inte nödvändigtvis finnas med i första scenen men gärna i andra eller åtminstone tredje scenen. I en deckare, tex är det vanligt att mordet sker först och att hjälten som ska lösa mordet träder fram i en senare scen.

Det viktiga i första fasen är att läsaren ska lära känna protagonisten innan allt händer, vad hennes mål och drömmar är, hennes styrkor och svagheter osv.

Läsaren behöver inte tycka om protagonisten men ska känna empati för henne och förstå utmaningarna med den situation hon hamnar i. Inkludera i första fasen relevant bakgrund, världssyn, attityd, fördomar, rädslor, eventuella hemligheter osv som definierar huvudkaraktären. I första delen inkluderar du helt enkelt sådan fakta om protagonisten som kommer att spela roll när hon sedan kämpar mot antagonisten och som hon kanske behöver få självinsikt om för att övervinna hinder och nå slutmålet.

Tips: Ett effektivt sätt att introducera din karaktär och samtidigt visa upp hennes personlighet, är att visa hur hon hanterar en situation – vad tänker hon och hur agerar hon?

Visa vad som står på spel

Vad är det värsta som kan hända din huvudkaraktär? Förlora en familjemedlem? Förlora sin ära? Att företaget går omkull? Att visa sig sårbar?

Oavsett vad det är så bör du redan i första fasen visa vad familjemedlemmen eller företaget betyder för personen, eller varför vissa principer är så viktiga.

Du introducerar det som står på spel för hjälten. Läsaren kanske inte förstår det när det presenteras men kommer i så fall göra det senare i historien, när saker förändras och svårigheter uppstår. Om läsaren inte får se vad hjälten riskerar att förlora kan det vara svårt att i ett senare skede förstå vad som motiverar karaktärerna när situationen blir riktigt tuff. I en bra berättelse blir ju riskerna hela tiden större och möjligheterna att övervinna motståndet allt svårare. Hjälten kommer behöva kämpa, och du vill att läsarna ska sympatisera med, eller åtminstone känna empati för, hennes kamp. Ju tydligare du kan visa hur personen bryr sig om något (jobbet, familjen, äran osv), ju tydligare blir det vad hon riskerar att förlora när detta hotas.

Tips! Ett vanligt grepp är att visa huvudpersonen i sin vardagliga miljö innan första händelsen slår till som förändrar förutsättningarna och inleder alla händelser som följer. Det normala som fanns innan skapar en kontrast mot utmaningarna som följer efteråt. Det ger även en möjlighet att visa vad som är värdefullt.

Introducera övriga viktiga karaktärer

När nyfikenheten är väckt blir en av dina viktigaste uppgifter som författare att skapa ett känslomässigt engagemang för dina karaktärer hos dina läsare. Det är ett av huvudsyftena med första akten.

Tips: Introducera gärna dina personer på ett sätt som visar läsarna vem personen är, t ex genom att beskriva hur de reagerar på en viss situation.

Det finns sannolikt ett stort antal viktiga karaktärer i din historia, utöver protagonisten/hjälten, och du vill självklart att läsarna ska känna något även för dessa karaktärer. Vilka är de, vad har de för karaktärsdrag, vad har de för uppfattning om saker som kommer utmanas eller förstärkas genom boken osv?

Antagonisten, det huvudsakliga motståndet, är särskilt viktig för läsaren att förstå. Vanligt är att protagonisten och antagonisten är ute efter samma sak, och just därför blir de motståndare. Ibland är antagonisten inte en person utan kanske väderfenomen eller den snabba tekniska utvecklingen. Om du vill vänta med att introducera motståndet så bör du istället ge antydningar om denna närvaro.

Andra viktiga karaktärer du gärna vill presentera tidigt är ett eventuellt kärleksintresse samt personer som kommer finnas med som hjälpare på ett eller annat sätt.

Om det är någon viktig person som inte kan vara med i första fasen så är det ändå värdefullt att ge någon fingervisning om personens existens.

Antydningar om vad som komma skall

I första fasen lägger du in ledtrådar som kommer att spela en viktig roll senare. Det är inte nödvändigtvis så att läsaren förstår dessa ledtrådar just nu, men längre fram i berättelsen kan det visa sig att det som utspelade sig i början var viktigt. Det kan också vara ledtrådar som är tydliga för läsaren men som protagonisten inte förstår, eller kanske tolkar fel.

I stort sett handlar berättelsens första 25 % om planteringar som kommer bli tydliga senare. Du kan lägga in planteringar även i andra och tredje fasen, men inte i den fjärde och sista fasen – då är det dags att skörda.

Tips: om du vill att planteringen ska vara tydlig för läsaren – se till att koppla någon känsla till den. Om du vill att den ska gå (nästan) obemärkt förbi i det här skedet, låt det passera utan att göra någon grej av det.

Introducera miljön

Det är viktigt för läsaren att få en känsla för den omgivningen som historien utspelar sig i. Det kan vara självklart för den som skriver fantasy, men det är lika viktigt inom alla genrer. Hur ser det ut, vad är det för stämning, vilken tidsperiod är det, vilka normer styr osv.

Läsare bryr sig om miljön och tar sig gärna tid att läsa några extra ord eller meningar. Miljön bidrar starkt till att sätta tonen i historien. Platsen eller sammanhanget där historien utspelar sig är på många sätt lika viktig som vem historien handlar om – det är två sidor som kompletterar och förstärker varandra.

Miljön inom romaner handlar inte enbart om plats (ett land, en byggnad eller påhittad planet) utan även om vilken tid boken utspelar sig i (andra världskrigets slut, nutid, framtiden om 1000 år), vilken kultur som råder (kriminella kretsar, miljöaktivism, kvinnoförtryck eller inkakulturen) eller känsloläge som råder (ilska mot tafsande män under #metoo, positionering för eller emot slaveriet innan inbördeskriget i USA, rädsla pga att UFO eventuellt har synts till) osv.

Om du har möjlighet så visa gärna dina personer i en hemmiljö tidigt i historien. De saker hon omger sig med speglar effektivt vad hon tycker är viktigt eller, om något som saknas, oviktigt. Är hon rik? Fåfäng? Slarvig? Någon hobby? Kanske finns en ledtråd i hemmet som kommer spela roll senare i historien.

Det är dock viktigt att inte bara presentera en beskrivning av hur det ser ut, utan beskriv hur det känns att uppleva miljön. Använd alla sinnen: hur luktar havet, hur ser man på människor att de rör sig i ett kallt vinterlandskap osv.

Som författare kan du välja miljö som verkligen adderar något spännande, oväntat eller något som förstärker den känsla du vill uppnå. Utnyttja den möjligheten!

Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok. Detta avsnitt handlar om fas 1: uppstarten, där vår hjälte fortfarande är ovetande om det som komma skall. Läs gärna första artikeln som ger dig en överblick om dramaturgi och struktur för berättande.
Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok. Detta avsnitt handlar om fas 1: uppstarten, där vår hjälte fortfarande är ovetande om det som komma skall. Läs gärna första artikeln som ger dig en överblick om dramaturgi och struktur för berättande.

Vill du veta mer om hur dramaturgi kan hjälpa dig skriva en riktigt bra bok?

I en artikelserie i åtta delar beskriver jag på vilket sätt dramaturgi kan hjälpa dig skriva ett bättre manus.

Tips på böcker och bloggar för dig som vill fördjupa dig i dramaturgi

Larry Brooks, Story Engineering: mastering the 6 core competencies of successful writingSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Brooks har även webbsidan Storyfix med tips och filmer – men det mesta är säljfokuserat.

K.M. Weiland, Stucturing your novel: Essential Keys for Writing an Outstanding StorySe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Weiland har en mängd böcker om struktur, och en bra blogg Helping writers become authors där hon bjuder på kunskap.

Blake Snyder, Save the Cat! – the last book on screenwriting you’ll ever need. Boken riktar sig till filmskapare men principerna gäller lika väl för alla som vill berätta en sammanhållen dramaturgiskt hållbar historia. Se vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se

John Truby, The anatomy of story: 22 Steps to Becoming a Master StorytellerSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Truby har även en serie på youtube som på en övergripande nivå beskriver vad han menar är avgörande för bra historier. ISBN 978-0-86547-951-7

Detta inlägg har 10 kommentarer

Lämna ett svar