Första vändpunkten: När huvudkaraktären tvingas välja väg

Första vändpunkten sker ca 25 % in i berättelsen. Hjälten tvingas göra något hon inte gjorde innan, vilket kan vara allt från att attackera eller rädda en person, förändra sig själv eller förlåta någon annan, lita på någon eller fly för livet osv. Efter första vändpunkten förstår läsaren huvudkaraktärens utmaningar och ser vilket motstånd och vilka risker som finns.

En roman består av en kedja av händelser, där varje ny händelse leder till någon form av reaktion som i sin tur leder till nästa händelse osv. Ibland är dessa små och knappt märkbara. Men vid vissa tillfällen sker något som fullständigt ritar om spelplanen och tvingar huvudkaraktären att ändra riktning. En berättelse har vanligtvis tre sådana större avgörande tillfällen; första vändpunkten, mittpunkten och andra vändpunkten.

Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok: genom att förstå historieberättandets grundstruktur kommer du veta vilka element och händelser i historien du ska placera var. Första delen, om dramaturgi generellt och helhetsperspektivet, hittar du i artikeln som heter Så här bygger du grunden till en bra berättelse – med avgörande händelser på rätt ställe.

 

Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok: genom att förstå historieberättandets grundstruktur kommer du veta vilka element och händelser i historien du ska placera var. Första delen, om dramaturgi generellt och helhetsperspektivet, hittar du i artikeln som heter Så här bygger du grunden till en bra berättelse – med avgörande händelser på rätt ställe.

Den första vändpunkten infaller ca 25 % in i berättelsen och innebär att vår huvudkaraktär, protagonisten, tvingas hantera en ny situation. Vanligtvis fattar hon (jag kallar för enkelhets skull alltid huvudkaraktären/hjälten/protagonisten för ”hon”) ett beslut som innebär att hon inte kan gå tillbaka till det som var förut. Dörren till ”den vanliga världen” är stängd och nu återstår bara nya utmaningar framöver, på okänd mark med stora risker och hårt motstånd. Därmed rör sig berättelsen från första fasen, introduktion, till den andra fasen, reaktion.

På många sätt är första vändpunkten den viktigaste: det är nu allt förändras, det är nu nya mål tar form och både motstånd och risker blir synliga.

Första vändpunkten = ett beslut utan återvändo

Redan tidigare i berättelsen förekommer sannolikt stora och avgörande händelser som kommer påverka historien. Det som skiljer första vändpunkten mot andra händelser är att det inte är något som händer personen (hon upptäcker att maken är otrogen, hon skadas i en bilolycka, huset förstörs i en orkan osv) utan första vändpunkten sker när hjälten reagerar eller agerar på ett sätt som inte går att backa ifrån. Kanske väljer den bedragna hustrun att låtsas som ingenting, konfrontera mannen, förfölja den andra kvinnan eller själv inleda en affär? Vad jag vill poängtera är att insikten inte är vändpunkten, oavsett hur dramatisk och avgörande den än är. Det är beslutet och agerandet som följer på insikten eller händelsen som är vändpunkten. Ofta sker det ungefär samtidigt, men det kan också vara så att det tar ett tag från det att en omtumlande händelse har inträffat till dess att hjälten fattar ett avgörande beslut.

Den omtumlande händelsen som nämns ovan kan vara något stort och tydligt, som ett mord eller en meteorit som träffar jorden. Det kan lika gärna vara något subtilt, som ett erbjudande eller några oförsiktiga ord. Det behöver inte nödvändigtvis vara något otäckt – det kan vara en lotterivinst, ett brev eller att plötsligt stå framför sin ungdomskärlek. Oavsett så innebär den första vändpunkten att huvudkaraktären beslutar sig för att agera på något sätt, och detta ”något” innebär ett nytt behov och mål med ett tydligt motstånd eller något stort hinder som ska överkommas. Detta motstånd (konflikt) kan vara yttre motstånd men också inre motstånd. Gärna båda.

Det är nu, i och med första vändpunkten, som läsarna får se vad boken kommer att handla om.

Se till att läsaren kan bry sig om din protagonist

För att beslutet och den fortsatta kampen ska vara tydligt, och upplevas logisk, behöver läsaren förstå vad som står på spel för huvudkaraktären. Vad är viktigt och/eller svårt för protagonisten innan första vändpunkten, som kommer att ha en betydelse i fortsättningen? Det behöver presenteras under första fasen (se tidigare artikel om första fasen).

Ett vanligt sätt är att introducera den avgörande händelsen som påverkar hjälten, och därefter låter henne resonera kring hur hon ska agera. Vad har hon egentligen för val, och varför väljer hon som hon gör? Detta ger läsaren en djupare förståelse för huvudkaraktären och vad hennes drivkrafter och svagheter är – något som är helt avgörande för att läsaren ska känna empati och engagera sig i den kamp som kommer pågå i de kommande 75 % av din berättelse. Dvs, det som kommer få läsaren att vilja vända blad.

Eller som Larry Brooks, en av de tongivande personerna när det handlar om berättarkonst ur ett strukturellt perspektiv, förklarar när det handlar om betydelsen av att läsaren känner till vad som står på spel: det är som skillnaden mellan att höra om en dödlig sjukdom på nyheterna och få ett telefonsamtal om att en nära vän drabbats av denna sjukdom. Stor känslomässig skillnad.

Ett beslut som leder till nytt mål och stora utmaningar

Vändpunkten är alltså den avgörande brytpunkten somger läsarna insikt om motståndet (konflikten) och varför hjälten behöver riskera allt. Allt som händer innan första vändpunkten är upptakten som leder dit. Det som händer efter första vändpunkten är ett svar på denna händelse och startar hjältens jakt på ett nytt mål/uppdrag.

Om du vill följa den struktur som alla bra berättelser genom historien följer, så ska detta ske ca 25 % in i historien Inom film, teater och kortare berättelser är det viktigare att hålla sig nära 25 %-märket, i en roman på 80 000 ord – som kommer ta en stund för läsaren att ta sig igenom – finns en större flexibilitet. Sikta på att första vändpunkten ska komma 20 – 30 % in i historien, hellre lite tidigare än senare, i annat fall kan din roman upplevas som seg.

Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok. Detta avsnitt handlar om första vändpunkten, när vår hjälte tvingas fatta ett beslut som leder henne mot ett nytt mål.

 



Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok. Detta avsnitt handlar om första vändpunkten, när vår hjälte tvingas fatta ett beslut som leder henne mot ett nytt mål.

Vill du veta mer om hur dramaturgi kan hjälpa dig skriva en riktigt bra bok?

I en artikelserie i åtta delar beskriver jag på vilket sätt dramaturgi kan hjälpa dig skriva ett bättre manus.

Tips på böcker och bloggar för dig som vill fördjupa dig i dramaturgi

Larry Brooks, Story Engineering: mastering the 6 core competencies of successful writingSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Brooks har även webbsidan Storyfix med tips och filmer – men det mesta är säljfokuserat.

K.M. Weiland, Stucturing your novel: Essential Keys for Writing an Outstanding StorySe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Weiland har en mängd böcker om struktur, och en bra blogg Helping writers become authors där hon bjuder på kunskap.

Blake Snyder, Save the Cat! – the last book on screenwriting you’ll ever need. Boken riktar sig till filmskapare men principerna gäller lika väl för alla som vill berätta en sammanhållen dramaturgiskt hållbar historia. Se vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se

John Truby, The anatomy of story: 22 Steps to Becoming a Master StorytellerSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Truby har även en serie på youtube som på en övergripande nivå beskriver vad han menar är avgörande för bra historier. ISBN 978-0-86547-951-7

Detta inlägg har 3 kommentarer

Lämna ett svar