Mittpunkten: ny information gör att motståndet kan börja brytas ner

Mittpunkten introducerar ny information som ger ny förståelse kring vad som sker. Berättelsens huvudkaraktär kan börja agera proaktivt för att nå sitt mål. Som en knorr: det kan även handla om att vår hjälte får en felaktig insikt, kanske pga falsk information, och enbart läsaren får veta sanningen vid mittpunkten.

De flesta berättelser har tre tydliga vändpunkter med uppgift att påverka handlingen genom att ändra förutsättningarna och tvinga karaktärerna att hantera den nya situationen. Varje vändpunkt innebär att hjälten/protagonisten inte kan gå tillbaka till det som var förut.

Denna artikel ingår i en serie om dramaturgi, som är tänkt att vara ett stöd för dig som skriver en bok: genom att förstå historieberättandets grundstruktur kommer du veta vilka element och händelser i historien du ska placera var. Första delen, om dramaturgi generellt och helhetsperspektivet, hittar du i artikeln som heter Så här bygger du grunden till en bra berättelse – med avgörande händelser på rätt ställe.

Mittpunkten är en av de stora vändpunkterna, och sker (som namnet antyder) i mitten av berättelsen. Den stora förändringen som sker vid den här punkten är att vår protagonist går från att reagera till att agera proaktivt, dvs hjälten får någon insikt som gör att hon kan börja kämpa mer medvetet för att nå målet. Det behöver inte vara en dramatisk händelse i form av krig, död eller en meteorit som krockar mot jorden, det kan vara ett mer subtilt ”det här kommer jag inte tolerera längre”-tillfälle.

Ny information ger protagonisten ny kraft

Mittpunkten introducerar alltså ny information som innebär att läsaren, och vanligtvis även protagonisten, får veta något som fullständigt ändrar spelplanen.

Det är inte nödvändigt att den nya informationen ändrar själva berättelsen, men den ska förändra hjältens och läsarens förståelse kring det som sker. Vi har inte haft hela bilden klar tidigare men mittpunkten ger ny mening till det som händer. Denna mening och förståelse ger protagonisten en styrka att gå från reaktion till proaktivt agerande.

Mittpunkten kan beskrivas som en katalysator som aktiverar nya val, beteenden och händelser som utgår från ny kunskap.

Observera, det är inte nödvändigt att protagonisten får rätt information, eller tolkar situationen korrekt, men hon upplever själv att hon får ny insikt att agera medvetet framöver. Det kan vara läsaren som förstår mer än protagonisten, något som kan ge berättelsen en ny injektion av spänning och drama. Protagonisten får i så fall ändå någon insikt eller information som bidrar till att hon proaktivt börjar agera, samtidigt som läsarna förstår att hjälten siktar på fel mål.Tidigare hände saker som påverkade protagonisten, efter mittpunkten är det protagonisten själv som ser till att saker händer.

Exempel:
En kvinna får i början av berättelsen veta att maken är otrogen. Hon ägnar första fasen av berättelsen åt att desperat hantera situationen, kanske genom att söka mer fakta och prata ut med sin bästa vän. Mittpunkten ger informationen att det är just denna vän som är makens älskarinna. Det är en insikt som innebär att frun, vår protagonist, vet hur hon ska agera framöver, målet är tydligare och hon kan gå från reaktion till attack.

Alternativt är det endast läsarna som får denna nya information, t ex i en scen där maken och väninnan träffas. Det är ett effektfullt sätt att öka spänningen. Mittpunkten, ur vår hjältes perspektiv, skulle då istället kunna vara att väninnan pekar ut någon annan som hjälten därmed aktivt går efter. Senare i historien får hon veta sanningen, men vad har hunnit hända innan dess? Och vilket försprång har den betrodda väninnan vid det laget?

Efter mittpunkten börjar motståndet brytas ner

Innan mittpunkten har historien handlat om att utveckla karaktärerna. Vi har fått se hjältes dilemma och vet vad hon kämpar emot och vad hon kämpar för. Mittpunkten är den vändpunkt som markerar andra halvan av historien, där de problem som har presenterats i första halvan successivt kommer hanteras och lösas på ett eller annat sätt. I första halvan byggs motståndet upp, och efter mittpunkten bryts det sedan sakta ner igen. Men det tar halva boken att övervinna motståndet, så det kommer inte gå fort och det blir inte enkelt.

Vill du veta mer om hur dramaturgi kan hjälpa dig skriva en riktigt bra bok?

I en artikelserie i åtta delar beskriver jag på vilket sätt dramaturgi kan hjälpa dig skriva ett bättre manus.

Tips på böcker och bloggar för dig som vill fördjupa dig i dramaturgi

Larry Brooks, Story Engineering: mastering the 6 core competencies of successful writingSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Brooks har även webbsidan Storyfix med tips och filmer – men det mesta är säljfokuserat.

K.M. Weiland, Stucturing your novel: Essential Keys for Writing an Outstanding StorySe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Weiland har en mängd böcker om struktur, och en bra blogg Helping writers become authors där hon bjuder på kunskap.

Blake Snyder, Save the Cat! – the last book on screenwriting you’ll ever need. Boken riktar sig till filmskapare men principerna gäller lika väl för alla som vill berätta en sammanhållen dramaturgiskt hållbar historia. Se vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se

John Truby, The anatomy of story: 22 Steps to Becoming a Master StorytellerSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Truby har även en serie på youtube som på en övergripande nivå beskriver vad han menar är avgörande för bra historier. ISBN 978-0-86547-951-7

Detta inlägg har 8 kommentarer

Lämna ett svar