Så här bygger du grunden till en bra berättelse – med avgörande händelser på rätt ställe

När du förstår historieberättandets grundstruktur så kommer du veta vilka element och händelser i historien du ska placera var. Strukturen kommer även ge dig verktyg att förstå hur dina karaktärer ska utvecklas, hjälpa dig att integrera ditt underliggande huvudtema samt stödja dig att få till ett bra tempo. Du får helt enkelt en solid grund som övriga viktiga delar i historieberättande kan vila på.

När jag skulle börja skriva skönlitterärt första gången sökte jag efter råd om struktur: hur ser den dramaturgiska kurvan ut och hur gör jag, konkret, för att följa den. När ska jag plantera ledtrådar, introducera karaktärerna, hur länge ska jag vänta innan jag presenterar mina dramatiska vändpunkter osv.

Efter att ha fördjupat mig i ämnet är jag tacksam på vilket sätt detta stödjer mig både när jag skriver egna texter och när jag granskar och ger feedback på andras texter.

Kortfattat kan vi säga att dramaturgi är en sorts DNA för historieberättande som har gällt sedan urminnes tider. Det är berättarteknik som har använts i generationer, för att det funkar. En sorts rytm och logik som åhörare och läsare förväntar sig, utan att egentligen kunna formulera exakt vad de förväntar sig, eller – om det blir fel – vad som saknades. Med det sagt: dramaturgi är en pusselbit som krävs för att få till en fantastisk berättelse.

Men, jag vill vara noga här, dramaturgi och struktur är bara en av många pusselbitar som krävs för att få till en fantastisk historia. En riktigt bra berättelse inkluderar ju även karaktärer som utvecklas, ett tema som genomsyrar, ett språk som flyter och gärna innefattar ”din egen röst” osv. Men kunskap om dramaturgi är oumbärlig eftersom den ger dig fundamentet som övriga delar kan vila på.

Så, låt oss börja botanisera i hur detta magiska recept ser ut!

 

På gilly.nu ger jag dig en introduktion till romanens grundstruktur. Första delen ger dig en överblick för helheten, vilka faser och vändpunkter som ska finnas och hur din historia tar sig från start till mål med rätt puls och i rätt ordning. I övriga blogginlägg kommer jag dyka ner och bli mer konkret för hantverket i de fyra faserna med den viktiga inledningen, de tre större vändpunkterna samt det rafflande slutet.

Bra berättelser följer ett visst mönster

Alla riktigt framgångsrika berättelser följer ett visst mönster. Karaktärerna, händelserna, platserna och känslorna som skapas är unika, men den grundläggande strukturen, dramaturgin, är faktiskt densamma. Några få undantag finns definitivt, men de är just undantag som görs med finess och bekräftar regeln.

Det finns många som har beskrivit denna struktur och brutit ner den i olika antal delmoment, ibland i många små detaljerade steg, ibland i större stycken. Jag håller mig till en sorts mittfåra, som funkar för mig och som kan vara en lagom nivå om du är ny på detta. Fördjupa dig gärna ytterligare, några länkar hittar du längst ner.

I den här artikeln beskriver jag först lite generellt om vad dramaturgi och struktur är, så du har grepp om syftet med principerna. Därefter beskriver jag de olika delarna som ingår i en väl berättad historia och hur de hänger ihop med varandra från start till slut, och som ger dig svar på vad som behöver finnas var. Använd gärna detta som en checklista inför ditt nästa skrivprojekt, eller för att identifiera vad det är som eventuellt skaver i ditt påbörjade manus. I kommande artiklar kommer jag fördjupa mig i de olika faserna och vändpunkterna.

Citat av Picasso som passar dig som vill skriva en bok som följer, eller medvetet bryter, dramaturgin.

Struktur är inte regler. Struktur är vägledande principer som möter förväntningar.

Å ena sidan så är friheten för författare stor. Å andra sidan, om man har som mål att nå kommersiell framgång, finns förväntningar och väl beprövade tekniker som funkar. Som skapande person är det självklart fritt fram att frångå dessa för att uppnå en unik effekt, men det kan vara till stort stöd att först förstå ”normen” så det blir rätt effekt. När det gäller böcker, ett mer långsamt medium än t ex film och teater, är det inte lika avgörande för upplevelsen att följa struktur slaviskt. Se nedanstående upplägg som en fingervisning snarare än fasta regler. De stora problemen brukar inte uppstå för att vi flyttar lite på proportionerna, utan om vi utesluter en vändpunkt eller fas helt och hållet.

Tips!
Ha koll på att ditt manus antingen följer grundstrukturen eller medvetet utmanar den. Eftersom strukturen bevisligen fungerar, så kommer erfarna personer på t ex förlag genast att identifiera eventuella svårigheter i din struktur, berättelsens fundament.

 

En bra berättelse innehåller 4 faser med olika syften

Varje bra berättelse har en början som väcker en viss fråga (gärna av typen ja/nej, t ex kommer pojken bli kär i flickan, kommer brandmannen lyckas rädda världen osv) och ett slut som ger svaret på denna fråga. Däremellan har vi fyra ungefär lika stora block som vardera fyller ett specifikt syfte för att driva historien framåt. Jag kallar dessa block för faser men ett vanligt begrepp är akt (ibland delas en historia upp i tre akter, ibland i fyra – förvirrande, och dessutom associerar jag ordet akt mer med film eller teater än skönlitteratur).

Mellan varje fas finns tre tydliga vändpunkter, dvs något särskilt händer som leder hjälten från att agera enligt en fas till att agera enligt nästa fas. Logiskt och metodiskt, eller hur?!

Fas 1 – Uppstart (hjälten som ovetande)

Det absolut viktigaste syftet med första fasen är att lägga grunden för att läsaren ska känna empati med din huvudkaraktär (hjälte, protagonist). Du vill att läsaren ska bli intresserad och nyfiken på hur det kommer att gå framöver. Du gör detta genom att låta läsaren möta huvudkaraktären medan hon (jag kommer för enkelhets skull genomgående referera till hjälten/protagonisten som ”hon”) lever sitt vanliga liv, innan den omvälvande händelsen som sätter igång själva historien. Nu låter du läsaren förstå hennes drivkrafter, farhågor, önskemål för framtiden, styrkor och svagheter i den vardagliga miljön.

Ett annat mycket viktigt syftet i första fasen är att introducera den underliggande frågan som historien ska besvara, t ex kommer flickan få pojken, kan jorden räddas från undergång osv.

Fas 1 slutar när hjälten påverkas av något i sitt liv som leder till ett nytt mål eller uppdrag, som ofta innebär något skrämmande eller utmanande. Vi är då framme vid den första vändpunkten. Observera, händelser som inträffar tidigare kan vara mer dramatiska än vändpunkten är, men det är först när hjälten fattar ett beslut som påverkar allt, som gör att hon inte kan återvända, som du har nått första vändpunkten.

Första vändpunkten (First Plot Point)

I slutet av första fasen förstår vi effekten av katastrofen, det är stunden när hjälten beslutar vilken väg hon ska gå. Och från den punkten finns det ingen återvändo. Då har du nått det som kallas första vändpunkten (First Plot Point).

Detta är första gången som historiens huvudsakliga motstånd (antagonist) blir fullt synligt och vi förstår konflikten som kommer följa oss genom historien. Eventuellt har vi sett motståndet tidigare, men det är nu vi förstår antagonisten och på vilket sätt dess vilja konkurrerar med hjältens behov och mål. Observera, antagonist kan vara en annan person eller så kan det vara ett fenomen, t ex en meteorit som hotar att träffa jorden.

Första vändpunkten innebär att allt ändras, inklusive hjältens planer. Det finns ingen återvändo till det som var förr, hon måste uppnå ett nytt mål eller uppfylla ett särskilt behov. Det är nu historien börjar ”på riktigt” och vi kliver in i berättelsens andra fas.

Fas 2: Reaktion (hjälten som sökare)

I den andra fasen försöker huvudkaraktären hantera den nya situationen som uppstått. Fokus i dessa 25 % av berättelsen är reaktion.

Hjälten försöker navigera sig fram och komma på hur hon ska hantera situationen. Hon har ett mål, men har ännu inte tagit kommandot över lösningen. Hon väljer mellan olika alternativ, hon försöker agera (men misslyckas och lär sig något nytt) eller är obeslutsam kring hur hon ska hantera motståndet.

Läsaren får känna på utmaningarna och riskerna, och ser hur insatserna höjs. Vi får se hur hjälten lär sig olika saker – om sig själv och om motståndet – som kommer behövas framöver. Först i tredje fasen, tack vare mittpunkten, börjar huvudkaraktären agera proaktivt.

Mittpunkten (”Midpoint”)

Mittpunkten är, tillsammans med första och andra vändpunkten, de nyckeldelar som driver historien från föregående fas till nästa. Något händer vid dessa vändpunkter som ökar insatserna och styr in historien i en ny riktning: hjälten får ny information eller insikt.

Vid mittpunkten så höjer antagonisten insatserna och hjälten förstår att det hon provat hittills inte fungerar – hon behöver mer mod, mer kreativitet och en ännu bättre plan.

Syftet med mittpunkten är att ge hjälten ny information som hon behöver, som innebär att hon kan gå från reaktiv sökare till proaktiv kämpe.

Fas 3: Attack (hjälten som krigare)

Huvudkaraktären börjar agera proaktivt, tar egna initiativ för att ställa saker tillrätta och attackerar nu problemet på ett medvetet sätt. Hon börjar besegra inre demoner och svagheter och börjar göra saker på ett annorlunda sätt än tidigare, eller förstår åtminstone hur tidigare agerande har stått i vägen för henne själv. Det är i denna del som hjälten (vanligtvis) börjar inse att hon själv behöver förändras för att lyckas, och hon anar på vilket sätt. I många berättelser infinner sig ett ”all is lost”-tillfälle i slutet av tredje fasen.

I tredje fasen samlar hjälten mod och tänker kreativt. Det finns en tydlig framåtriktning mot slutmålet.

Andra vändpunkten (”Second Plot Point”)

Andra vändpunkten infinner sig vanligtvis ca 75 % in i historien. Det är vid denna punkt någonting sker som innebär att huvudkaraktären förstår vad hon måste göra för att lösa konflikten/utmaningen.

En viktig sak att veta om andra vändpunkten är att detta är din absolut sista möjlighet att lägga in ny information i berättelsen. Efter vändpunkten ska du enbart använda dig av de kort som redan spelats ut av den enkla anledningen att läsaren vill ha en ärlig chans att kunna lista ut slutet (även om du eventuellt/förhoppningsvis presenterar ett slut som överraskar baserat på tidigare planteringar).

Fas 4: Upplösningen (hjälten som – ja just det, hjälte)

Slutfasen med upplösningen omfattar ungefär de sista 25 % av historien.

Hjälten kraftsamlar, överkommer inre hinder och tar fram en plan som ska lösa problemet och nå målet. I slutet övervinns motståndet, antagonisten, tack vare hjälten, och vinsten är definitiv samt slutgiltig.

Grundregeln är: det är protagonisten som ska driva fram lösningen och uppnå målet. Det är hon som är hjälten. Historien faller platt om någon annan kliver in och räddar upp situationen på slutet. Det är protagonisten som står i centrum, som ser till att det som måste ske, sker. Hon är hjälten: personen som gör precis allt i sin makt för att övervinna motståndet. Hon ska vara villig att uppoffra allt det som vi har fått se betyder mest för henne. Det är det som gör henne till hjälte.

Eventuellt är hon till och med villig att offra sitt liv. Kanske dör hon. Nyckelregeln då är att hjälten innan sin död har lyckats lösa huvudproblemen, hon dör inte förgäves. Hon är hjälten som gjorde det som krävdes för att bekämpa och övervinna det onda.

Vill du veta mer om hur dramaturgi kan hjälpa dig skriva en riktigt bra bok?

I en artikelserie i åtta delar beskriver jag på vilket sätt dramaturgi kan hjälpa dig skriva ett bättre manus.

Tips på böcker och bloggar för dig som vill fördjupa dig i dramaturgi

Larry Brooks, Story Engineering: mastering the 6 core competencies of successful writingSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Brooks har även webbsidan Storyfix med tips och filmer – men det mesta är säljfokuserat.

K.M. Weiland, Stucturing your novel: Essential Keys for Writing an Outstanding StorySe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Weiland har en mängd böcker om struktur, och en bra blogg Helping writers become authors där hon bjuder på kunskap.

Veronica Grönte, Pennvässaren – Dramaturgin som verktyg för bra berättelser. Boken riktar sig till grundskolelärare och innehåller många pedagogiska övningar. Se vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se

Blake Snyder, Save the Cat! – the last book on screenwriting you’ll ever need. Boken riktar sig till filmskapare men principerna gäller lika väl för alla som vill berätta en sammanhållen dramaturgiskt hållbar historia. Se vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se

John Truby, The anatomy of story: 22 Steps to Becoming a Master StorytellerSe vad andra skriver om denna på Bokbloggar.se
Truby har även en serie på youtube som på en övergripande nivå beskriver vad han menar är avgörande för bra historier. ISBN 978-0-86547-951-7

Detta inlägg har 12 kommentarer

Lämna ett svar